Frågor och svar om Hjorthagens boende

För vem finns Hjorthagens boende?

Boendet riktar sig till vuxna kvinnor och män över 20 år, med komplexa stödbehov och som levt i långvarig hemlöshet. Det kan bero på långvarigt skadligt bruk och beroende och/eller psykisk ohälsa eller sjukdom. Målet är att de ska få återhämtning, stöd i att bygga upp sina egna förmågor och skapa kontakter i samhället, exempelvis till psykiatri, sjukvård med mera, för att på sikt kunna flytta vidare till ett mer självständigt boende.

Vilka arbetar på och omkring boendet?

Boendet består av lägenheter med självhushåll, där stöd ges av en case manager (vård- och stödsamordnare) som ansvarar för att identifiera behov av stöd samt att samordna vård och stödinsatser. De får även stöd av boendestödjare under kvällar och helger. Förutom chef och gruppledare finns:

• Fem case managers/vård- och stödsamordnare ger stöd till 7 – 8 boende var. De ansvarar för att identifiera behov av stöd till de boende och att samordna vård och stödinsatser. De är på plats under kontorstider. De är huvudsakligen socionomer och socialpedagoger med relevant erfarenhet av arbete med målgruppen och kunskaper i evidensbaserade arbetssätt samt beprövade och utvärderade metoder. Case management används med framgång för att arbeta med psykiatrisk problematik såväl som beroendetillstånd.
• Totalt fyra boendestödjare som arbetar i par under sina pass på kvällar och helger. De finns tillhands för socialt stöd, för att stötta vid kriser samt göra gemensamma aktiviteter med de boende.
• Väktare finns på plats dygnet runt, en väktare dagtid och två väktare under kväll och natt (klockan 22 – 06), för att säkerställa tryggheten för de boende och att ingen utomstående kommer in i huset.

En nära samverkan sker med Region Stockholms vårdcentral för hemlösa, Pelarbacken, som besöker Hjorthagens boende regelbundet.

Vad gör de boende på dagarna?

På dagtid är de flesta på olika möten runt om i staden, själva eller i sällskap av sin case manager. Det kan gälla besök till sjukvården, socialtjänst eller olika öppna dagverksamheter. De erbjuds även att delta i husmöten för att vara med och planera för aktiviteter i huset, som matlagning, odling, utflykter med mera. De boende får inte ta emot besökare i huset, endast de som är där i sitt yrke, som exempelvis socialtjänsten, hemtjänsten och hemsjukvården, har tillträde.

Får de stöd att ta hand om sin bostad?

Alla får hjälp och stöd i den utsträckning de behöver för att kunna ta hand om ett hem på egen hand, som exempelvis inköp, tillagning av mat samt städ och tvätt. Förståelse finns för att personer som levt i långvarig hemlöshet till en början kan behöva ett mer intensivt stöd för att hitta och komma tillbaka till förmågor som glömts bort. Hjorthagens boende kan även ta emot personer där det finns ett mindre behov av hemtjänst, där bedömningen görs att de inte kan ta hand om lägenheten på egen hand eller med stöd.

Måste de genomgå behandling?

Socialtjänsten kan aldrig kräva att en person som beviljats boende ska ha viss kontakt med hälso- och sjukvården, motta viss medicinering eller gå med på nykterhets- eller drogkontroller. Det finns inget lagstöd för att göra det. Det innebär att socialtjänsten har en skyldighet att tillgodose biståndsberättigade personers behov av boende oavsett vilja eller förmåga till nykterhet och drogfrihet.

Vad händer om de inte sköter sig eller sin lägenhet?

Samtidigt som de boende ska få det stöd de behöver för att kunna fungera i sitt nya boende så ställs även krav på att den boende ska sköta sig och hålla sig till de regler och riktlinjer som finns. Om den boende efter upprepade samtal ändå inte sköter sig finns risk för att den boende måste flytta därifrån. Det är viktigt att tydliggöra att majoriteten av människorna på Hjorthagens boende sköter sig och är tacksamma för att de nu har en bostad och får det stöd de behöver. De slipper bo på gatan med allt vad det innebär och har nu förutsättningar att ta sig ur sin svåra livssituation.

Vad gör Stockholms stad för att hålla området tryggt?

Inför etableringen av Hjorthagens boende samlade socialförvaltningen aktörer i området i ett trygghetsforum, som är en samverkansfunktion för trygghetsåtgärder och brottsförebyggande arbete. Deltagande har bland annat varit socialförvaltningen, norra innerstadens stadsdelsförvaltning, stadens uppsökarteam, polisen, områdesväktare, SL:s ordningsvakter samt fastighetsägare och näringsidkare. Forumet har samlats regelbundet för att stämma av läget i Hjorthagen och sätta in åtgärder vid behov för att komma tillrätta med tillfälliga störningar.

Om någon upplever störningar i området så kan tips lämnas till polisen: https://polisen.se/om-polisen/kontakt/tipsa-polisen. Pågående brott polisanmäls som alltid genom att ringa 112.

Vid iakttagelser av personer som ser ut att vara i behov av hjälp går det att kontakta Stockholms stads uppsökarteam, telefonnummer 08-508 25 673. De har bland annat till uppgift att söka upp och samtala med personer som befinner sig i utsatthet.

Varför startades Hjorthagens boende?

I budget för 2025 fick socialförvaltningen i uppdrag att starta ett nytt boende inspirerat av Bostad Först-modellen. I Hjorthagen fanns ett tomt hus med 37 lägenheter där det tidigare under många år funnits liknande verksamheter. Lokalen bedömdes vara väl anpassad för att driva det planerade boendet och det fanns även möjlighet att få hyreskontrakt över en längre tidsperiod. Boendet öppnade 4 mars 2025 och hyreskontraktet gäller för fem år, september 2025 – augusti 2030.

Vad innebär Bostad Först-modellen?

I korthet innebär Bostad Först att personer i långvarig hemlöshet ges ett boende med stöd i egen lägenhet. Modellen utgår från att en bostad är en mänsklig rättighet och en grundförutsättning för att möjliggöra livsstilsförändringar. Modellen finns på flera håll i landet, exempelvis Sigtunaboendet i Malmö, och har utvärderats både i Sverige och internationellt. Bostad Först är en viktig del av regeringens nationella hemlöshetsstrategi 2022 – 2026.